
Naturområde
Naturreservatet ligger ca 1,5 mil nordost om Uppsala och strax öster om Rasbo. Området består av kuperad, stundtals mycket blockrik, moränmark. Större delen av fastmarken är bevuxen med gammal, naturskogslik barrblandskog medan andra partier är mer lövrika. Området är uppdelat i en nordlig och en sydlig del med en bilväg (Hallstavikvägen, väg 661) där emellan. Den södra reservatshalvan är kuperad, barrdominerad och blockrik med en stor förekomst av död ved som med de högväxta träden och fullskiktade strukturen ger en känsla av naturskog. Angrepp av granbarkborre har resulterat i ett tydligt tillskott av nydöd ved men här finns också äldre lågor och en god variation av ved i olika grovlekar och nedbrytningsstadier. Skogen domineras av gran men har på sina håll ett påtagligt inslag av tall och spridda förekomster av björk och asp. Tidigare undertryckta, senvuxna granar och skuggade tallar har genom den senaste tidens skogliga dynamik fått större utrymme att utvecklas. Blåsippa syns här och var i rikliga mängder. Ställvis är terrängen sluttande. I skogen påträffas bl.a. bombmurkla som har minst två olika växtplatser i området och ett flertal värdefulla arter knutna till död barrved, särskilt gran: blackticka, rynkskinn, gränsticka, kötticka och grön sköldmossa är några av dessa. Även vedsvampar på levande träd förekommer utspritt i form av t.ex. tallticka och stor aspticka. På den lägre, flackare marken löper strövvänliga gamla stigar. I den norra halvan av reservatet blir lövinslaget desto tydligare och utgörs främst av asp och björk i olika åldrar. Skogen är här mer påverkad av plockhuggning och medelåldern lägre men lövvärdena har bevarats. På de blockiga höjderna växer bukettformade lövträd i form av lind och björk vilket ger en speciell karaktär till området. Här finns spridda senvuxna aspar med värdefull kryptogamflora och insektsfauna med bl.a. apelticka, rävticka, veckticka, grön aspvedbock, aspbarkborre och aspvedgnagare. Även äldre fynd av den starkt hotade cinnoberbaggen är registrerade här. Brynen är kulturpåverkade och här finns ett par gamla ekar samt hasselbuketter med hasselticka och läderskål. Liksom skogen i den södra reservatshalvan är marken här i norr också blockrik men har här även god förekomst
Uppsala
Naturvårdsverket