
Naturområde
Naturreservatet ligger strax utanför Sparreholms samhälle, öster om Sparreholms slott. Det är ett 88 ha stort område som delas i tre delar av riksväg 57 och järnvägens västra stambana. Med sitt läge invid Båvens norra strand ingår området i den skogliga värdetrakten Centrala Södermanlands sjölandskap, enligt länets strategi för formellt skydd av skog. Området är kuperat med bergsområden och böljande kullar som ger upphov till omväxlande torra, friska och fuktiga marker. De varierade markförhållandena skapar förutsättningar för flera olika biotoper med skilda lokalklimat. Nästan hela området betas, vilket gör området till en av länets största sammanhängande hagmarker. Trots detta utgör Sparreholms ekhagar endast en liten rest av ett tidigare mycket omfattande ängs- och beteslandskap. Människan har här hävdat landskapet sedan lång tid tillbaka och det är den långa traditionen av bete och slåtter som ligger till grund för naturreservatets höga natur- och kulturhistoriska värden, såväl som dess upplevelsevärden. Den historiska markanvändningen kan beläggas från äldre lantmäterikartor från 1600-talet och framåt, men troligen har området en betydligt längre hävdhistorik. Fornlämningar inom naturreservatet tyder på att en gård funnits här under yngre järnålder, och även under tidigare tidsperioder har det funnits bebyggelse i närområdet. Människans nyttjande av landskapet för betesdrift och ängsbruk har skapat ett rikt biologiskt kulturarv i form av örtrika växtsamhällen med en hävdgynnad flora och en exklusiv svampfunga knuten till de öppna markerna och dess träd, med många för länet och landet ovanliga arter. Här finns också marklevande insekter som kräver solöppna marker och en låg vegetationshöjd, däribland den hotade trumgräshoppan. Mest påtagligt är dock områdets många fristående, gamla träd som vuxit upp under ljusöppna förhållanden. Naturreservatet består till största delen av trädklädda betesmarker med ek som främsta karaktärsart, men även andra ädellövträd är vanliga. Här finns nästan 500 särskilt skyddsvärda träd registrerade, där den stora majoriteten avser jätteekar. De trädklädda betesmarkerna övergår partivis i öppna betesmarker och i området finns en mosaik av öppna, glest trädbevuxna och skogliga miljöer med mellanliggande brynzoner. Variationen av träd- och
Flen
Naturvårdsverket